Hipp hipp...
...hurra hurra hurra HURRAAAA!
:)
Jag har fått en skruvdragare :)
:)
Jag har fått en skruvdragare :)
Stiftpenna
Jag fick ett ryck igår och tecknade lite. Jag fick ju nya pennor utav mamma i helgen och lovade dyrt och heligt att jag skulle använda dem varje dag. Bläckpennan skriver jag ju i almenackan med så då var det ju stiftpennan kvar.
Be nice, det är första gången jag överhuvudtaget försökt att teckna något som skulle kunna likna en hund.
nr 1
nr 2 
(Det är alltså bild nr 1 som ska föreställa hunden)
Be nice, det är första gången jag överhuvudtaget försökt att teckna något som skulle kunna likna en hund.
nr 1
nr 2 (Det är alltså bild nr 1 som ska föreställa hunden)
Snart 24..ja, det är sant!
Jag har en hemlighet. Ja, jag vet, alla har hemligheter. Men, jag har en hemlighet!
Jag har lite press på mig när jag skriver här i bloggen. Jag kan inte riktigt med att skriva ledsna saker. Men jag menar, alla är ju ledsna ibland och så är det. Jag är faktiskt också ledsen ibland, så är det. Jag kan känna att saker är skit och att jag inte vill mer, orkar inte mer. Då jag bara vill krypa ihop och gömma mig under ett stort täcke och...bara inte finnas. Men det är ju klart att jag vill finnas! Det finns ju så många bra saker. Det är bara det att ibland är det så fruktansvärt mycket och allt snurrar alldeles för fort i huvudet, jag hinner inte med, jag mår bara jätteilla.
Just nu står jag med kanske 15 trådändar i handen och vet inte vilken jag ska följa, eller vilken jag ska nysta upp. Det är mycket som jag vill, men det är svårt att ta sig för någonting av det.
Jag ser, långt där borta, ja, där borta ser jag änden/ändarna, eller? Tänk om det blir helt fel, eller tänk om tråden går av. Eller att den har trasslat ihop sig med en annan tråd och det är en jättestor knut helt plötsligt. Jag vågar inte klippa, då vet jag inte vart jag ska börja igen, jag vågar inte dra, för då kanske tråden går av. Då står jag där mitt i ett virrvarr av trådar som jag tagit mig halvvägs igenom, men utan någon tråd i handen att följa.
Är ni med?? (jag är inte riktigt säker på att jag är med nämnligen)
Idag betalade jag halvbiljett på bussen...ja, men han frågade ju.
Jag har lite press på mig när jag skriver här i bloggen. Jag kan inte riktigt med att skriva ledsna saker. Men jag menar, alla är ju ledsna ibland och så är det. Jag är faktiskt också ledsen ibland, så är det. Jag kan känna att saker är skit och att jag inte vill mer, orkar inte mer. Då jag bara vill krypa ihop och gömma mig under ett stort täcke och...bara inte finnas. Men det är ju klart att jag vill finnas! Det finns ju så många bra saker. Det är bara det att ibland är det så fruktansvärt mycket och allt snurrar alldeles för fort i huvudet, jag hinner inte med, jag mår bara jätteilla.
Just nu står jag med kanske 15 trådändar i handen och vet inte vilken jag ska följa, eller vilken jag ska nysta upp. Det är mycket som jag vill, men det är svårt att ta sig för någonting av det.
Jag ser, långt där borta, ja, där borta ser jag änden/ändarna, eller? Tänk om det blir helt fel, eller tänk om tråden går av. Eller att den har trasslat ihop sig med en annan tråd och det är en jättestor knut helt plötsligt. Jag vågar inte klippa, då vet jag inte vart jag ska börja igen, jag vågar inte dra, för då kanske tråden går av. Då står jag där mitt i ett virrvarr av trådar som jag tagit mig halvvägs igenom, men utan någon tråd i handen att följa.
Är ni med?? (jag är inte riktigt säker på att jag är med nämnligen)
Idag betalade jag halvbiljett på bussen...ja, men han frågade ju.
Träningsritt
Middag med familjen igår och sedan utgång med kusinen, nu räcker det med festande på ett tag.
Idag hoppade jag ut sängen (..eller snarare kröp) kl 9.15, som sagt upp och ut en runda på vallarna, mamma och pappa och deras kameror följde också med. Hela...nej, en stor del av gångvägen utmed Ätran vad helt översvämmad! Skumt att se. Vi busade lite grann vid scenen på vallarna och sedan gick vi hem igen. Käkade lite frukost och städade lite, torkade disk.
Runt 12-tiden körde jag Hjalmar till tennishallen och fortsatte ut till Pia. Vi skulle rida träningsritt idag :) Ett helt gäng var vi; Jag på Kesoma, Pia på Pamiros, Uffe på Marahn, Johanna på sitt stora fullblod och Jessica på Maccan. Kesoma visade sig från sin allra bästa sida idag, hoppade och studsade som jag vet inte vad. Men alla hästarna vart ganska laddade. Vi klättrade och travade långa sträckor. Kesoma blev alldeles genomsvett och trött långt innan de tre araberna (de blev nog aldrig trötta) men vi hängde med hela rundan 1,5 mil blev det tillslut. Vi hade världens underbaraste väder :D jag ångrade sååå att jag inte tog med mig kameran, ljuset var outstanding i skogen. Nu vet jag ju iaf var nästa fotosession ska bli av.
Idag hoppade jag ut sängen (..eller snarare kröp) kl 9.15, som sagt upp och ut en runda på vallarna, mamma och pappa och deras kameror följde också med. Hela...nej, en stor del av gångvägen utmed Ätran vad helt översvämmad! Skumt att se. Vi busade lite grann vid scenen på vallarna och sedan gick vi hem igen. Käkade lite frukost och städade lite, torkade disk.
Runt 12-tiden körde jag Hjalmar till tennishallen och fortsatte ut till Pia. Vi skulle rida träningsritt idag :) Ett helt gäng var vi; Jag på Kesoma, Pia på Pamiros, Uffe på Marahn, Johanna på sitt stora fullblod och Jessica på Maccan. Kesoma visade sig från sin allra bästa sida idag, hoppade och studsade som jag vet inte vad. Men alla hästarna vart ganska laddade. Vi klättrade och travade långa sträckor. Kesoma blev alldeles genomsvett och trött långt innan de tre araberna (de blev nog aldrig trötta) men vi hängde med hela rundan 1,5 mil blev det tillslut. Vi hade världens underbaraste väder :D jag ångrade sååå att jag inte tog med mig kameran, ljuset var outstanding i skogen. Nu vet jag ju iaf var nästa fotosession ska bli av.
Hovslagarkliniken.se
Idag fick Pamiros och Marahn nya skor hos Leif och Thomas. Pamiros fick även visa hur man ska springa på bandet och jag passade på att ta lite svartvitt.
Under ytan
Det där med att minnas, det är svårt. Man vill inte minnas allt, eller vill man det? Jag vill inte minnas allt som gjorde så ont, allt som var så mörkt. Men samtidigt är det ju en del av mitt liv, en del av mig, en byggsten. Självklart vill jag minnas allt det ljusa och det gör jag, inte allt, men ibland kan jag plocka fram stunderna. Saker som får mig att le, att skratta och saker som jag blir så glad över att jag bara inte kan sluta le och måste ta ett djupt andetag för att inte skrika.
Så finns de mörka stunderna, de minns jag även om jag inte ber om det. De stunderna jag helst bara ville blunda och försvinna, stunderna jag ryser av att minnas. Jag visste inte att de var så mörka då, jag var alldeles för upptagen med att försöka hitta något att hålla fast vid. Det gör jag fortfarande, men jag famlar inte i samma dimma som jag gjorde för.
Jag ville göra snöflingor på min arm.
Men folk tycker inte att jag ska göra det. Tänk om du någongång vill ta bort dina ärr, sa de, då går det inte om du har snöflingor på armarna.
Men vill jag ta bort mina ärr? Jag vill inte göra snöflingor för att dölja, jag vill göra dem för att de är vackra, för att de är unika. (och för att jag tycker om tatueringar). Det var längesedan någon frågade mig om mina armar, de börjar kanske blekna. Jag tänker aldrig på dem mer, de finns bara där, jag minns inte hur mina armar såg ut innan. Det vore skönt att ha släta armar, som "vanligt" folk, men åter igen, det som är gjort är gjort. Vi har olika sätt att uttrycka, avreagera oss på och tråkigt nog var detta mitt.
Idag när jag kom till jobbet sken jag som en sol, jag hade så mycket att berätta för Sofia. Hon är så bra. Man kan komma till jobbet och vara på skithumör, så kan man säga det till henne och hon frågar oftast vad som hänt men sedan är det över. Det går verkligen inte att vara på dåligt humör runt Sofia hon säger så knasiga saker.
Jag har anmält mig, ja och Rocky såklart, till kurs nu. Grundkurs i jakthundens lydnad. Så nu ska vi lära oss att gå i lina, komma när Matte ropar , vara bland andra hundar utan att leka och spåra korv. Jag har STORA förväntningar på både mig och Rocky, det ska bli jättekul.
På torsdag är det dock dax, dax att sätta stopp för Rockys fortplantning. Det blir inga små Rockisar, har jag bestämt.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
(var bara tvungen att skrika lite)
Så finns de mörka stunderna, de minns jag även om jag inte ber om det. De stunderna jag helst bara ville blunda och försvinna, stunderna jag ryser av att minnas. Jag visste inte att de var så mörka då, jag var alldeles för upptagen med att försöka hitta något att hålla fast vid. Det gör jag fortfarande, men jag famlar inte i samma dimma som jag gjorde för.
Jag ville göra snöflingor på min arm.
Men folk tycker inte att jag ska göra det. Tänk om du någongång vill ta bort dina ärr, sa de, då går det inte om du har snöflingor på armarna.
Men vill jag ta bort mina ärr? Jag vill inte göra snöflingor för att dölja, jag vill göra dem för att de är vackra, för att de är unika. (och för att jag tycker om tatueringar). Det var längesedan någon frågade mig om mina armar, de börjar kanske blekna. Jag tänker aldrig på dem mer, de finns bara där, jag minns inte hur mina armar såg ut innan. Det vore skönt att ha släta armar, som "vanligt" folk, men åter igen, det som är gjort är gjort. Vi har olika sätt att uttrycka, avreagera oss på och tråkigt nog var detta mitt.
Idag när jag kom till jobbet sken jag som en sol, jag hade så mycket att berätta för Sofia. Hon är så bra. Man kan komma till jobbet och vara på skithumör, så kan man säga det till henne och hon frågar oftast vad som hänt men sedan är det över. Det går verkligen inte att vara på dåligt humör runt Sofia hon säger så knasiga saker.
Jag har anmält mig, ja och Rocky såklart, till kurs nu. Grundkurs i jakthundens lydnad. Så nu ska vi lära oss att gå i lina, komma när Matte ropar , vara bland andra hundar utan att leka och spåra korv. Jag har STORA förväntningar på både mig och Rocky, det ska bli jättekul.
På torsdag är det dock dax, dax att sätta stopp för Rockys fortplantning. Det blir inga små Rockisar, har jag bestämt.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
(var bara tvungen att skrika lite)
Nytt...
...i musikväg.
Öppnade ögonen och det första jag såg var en blå himmel. Dagen börjar bra, tänkte jag, men sedan somnade jag nog om och vaknade igen av slammer i köket, ljudet av kryckor mot parkettgolvet. Första gången på jag vet inte hur länge som Hjalmar väcker mig och inte tvärt om.
Blickade åter genom fönstret, drog en djup suck, grå himmel.
Hjalmar ville ha skjuts till tennishallen, Tim skulle spela och det ville Hjalmar se. Så jag körde honom dit och fortsatte sedan ut till Skorpan&Bamse. Lotta var inte hemma utan det var en halvtrött Pär öppnade dörren. Satt och snackade lite och lyssnade igenom låtar, då jag ville ha lite nytt. Sedan tog vi en tur på slingan medan hundarna kollade läget. Faktiskt en mkt trevlig promenad med trevligt sällskap. Han är ju både rolig och söt.
Nu blir det snart en tur till vårat förråd och sedan...soffan med en bok skulle jag tro, om inte lite gitarrspel!
Rocky sover som en stock, det tar på krafterna att leka, med Skorpan&Bamse.
Öppnade ögonen och det första jag såg var en blå himmel. Dagen börjar bra, tänkte jag, men sedan somnade jag nog om och vaknade igen av slammer i köket, ljudet av kryckor mot parkettgolvet. Första gången på jag vet inte hur länge som Hjalmar väcker mig och inte tvärt om.
Blickade åter genom fönstret, drog en djup suck, grå himmel.
Hjalmar ville ha skjuts till tennishallen, Tim skulle spela och det ville Hjalmar se. Så jag körde honom dit och fortsatte sedan ut till Skorpan&Bamse. Lotta var inte hemma utan det var en halvtrött Pär öppnade dörren. Satt och snackade lite och lyssnade igenom låtar, då jag ville ha lite nytt. Sedan tog vi en tur på slingan medan hundarna kollade läget. Faktiskt en mkt trevlig promenad med trevligt sällskap. Han är ju både rolig och söt.
Nu blir det snart en tur till vårat förråd och sedan...soffan med en bok skulle jag tro, om inte lite gitarrspel!
Rocky sover som en stock, det tar på krafterna att leka, med Skorpan&Bamse.
Vilka förväntningar...
...och så mycket storm blev det. Inte så men lite bilder tog vi jag och pappa.
Och sedan vidare till historien om den ...(avbitna).. lampsladden.
Jag skulle, med mina tekniska elkunskaper, hjälpa pappa att byta ut ett kontakthuvud som hade trillat av en sladd (faktiskt!). Eftersom jag gjort det innan och är ganska bra på det verkar det som så började jag med att skala sladdarna. Allt gick väldigt bra fram till det att pappa kom in i köket och lade sig i. Men, så iaf kom kontakthuvudet på plats och allt vart klart...trodde vi. Bara att sätta in kontakten i vägguttaget då.
Men! om kontakthuvudet ser ut såhär: O <-- runt som en cirkel och vägguttaget ser ut såhär: 0 <--- ..inte riktigt runt som en cirkel utan två raka sidor går det inte att trycka i kontakten hur mkt man än tar i (det vet jag med säkerhet).
Men då är jag ju inte bara hobbyelektriker utan även hästtjej och ganska van vid verktyg som rasp, så kopplade jag ihop mina kunskaper och satte igång och jobbade på kontakten med raspen. (filade med andra ord).
och ett föredetta cirkelrunt kontakthuvud fick...ja, två raka sidor.
- Oj, så bra! utbrast jag och kröp genast ner på golvet för att sätta i kontakten igen.
Weii, den satt som en smäck kan jag säga. Ja, och där satt den fast...riktigt fast, ville faktiskt inte rubba sig alls.
Där, där slutar min historia..och pappas fortsätter, för det var han som, med hjälp av skruvmejsel, fick bända ut det där nedrans kontakthuvuder ur vägguttaget. Själv fick jag smita därifrån, men jag skäms inte för det för nu lyser det två nya lampor i fönstret (som pappa satt upp själv).
Och sedan vidare till historien om den ...(avbitna).. lampsladden.
Jag skulle, med mina tekniska elkunskaper, hjälpa pappa att byta ut ett kontakthuvud som hade trillat av en sladd (faktiskt!). Eftersom jag gjort det innan och är ganska bra på det verkar det som så började jag med att skala sladdarna. Allt gick väldigt bra fram till det att pappa kom in i köket och lade sig i. Men, så iaf kom kontakthuvudet på plats och allt vart klart...trodde vi. Bara att sätta in kontakten i vägguttaget då.
Men! om kontakthuvudet ser ut såhär: O <-- runt som en cirkel och vägguttaget ser ut såhär: 0 <--- ..inte riktigt runt som en cirkel utan två raka sidor går det inte att trycka i kontakten hur mkt man än tar i (det vet jag med säkerhet).
Men då är jag ju inte bara hobbyelektriker utan även hästtjej och ganska van vid verktyg som rasp, så kopplade jag ihop mina kunskaper och satte igång och jobbade på kontakten med raspen. (filade med andra ord).
och ett föredetta cirkelrunt kontakthuvud fick...ja, två raka sidor.
- Oj, så bra! utbrast jag och kröp genast ner på golvet för att sätta i kontakten igen.
Weii, den satt som en smäck kan jag säga. Ja, och där satt den fast...riktigt fast, ville faktiskt inte rubba sig alls.
Där, där slutar min historia..och pappas fortsätter, för det var han som, med hjälp av skruvmejsel, fick bända ut det där nedrans kontakthuvuder ur vägguttaget. Själv fick jag smita därifrån, men jag skäms inte för det för nu lyser det två nya lampor i fönstret (som pappa satt upp själv).
Gudrun...Pär...Elin...ja, varför inte?
"Postat av: anonym
vad du är duktig!! undrar var du har fått det ifrån:) kramar
2008-jan-17 @ 17:54"
Jag spricker av nyfikenhet, vem har skrivit det här? Kan för mitt liv inte klura ut det.
Inatt ska det blir storm :) Då kanske ni tycker att det ska jag inte vara så glad för. Men det är jag ändå, för det betyder att om det fortfarande är storm i morgonbitti/förmiddag så kan man fånga massa grymma bilder :D
Sen är det visserligen inte jättekul att ta med lille Rocky ut i blåsten, han kan ju nästan blåsa bort. Det kanske är han som är "trombonen" eller vad var det det hette Sofia??
åh, nu kom jag på, kan det kanske vara Farfar som skrivit? :D
Pappa och jag har varit i Göteborg idag på förmiddagen och lämnat en tv till hanna. dvs burit en 40kg (!!!?) tv (ja, nu pratar vi om stenåldersvarianten, inte platt-tv) upp för trevåningar eftersom Hanna nu har bestämmt sig för att bosätta sig i ett hyreshus utan hiss.
På hemvägen tog vi en tur förbi Scandinavianphoto och pappa inhandlade sin efterlängtade kamera. Jag fick gå därifrån besviken då de inte hade kameraväskan, som jag spanat på så länge, i lager. Det var ungefär som när man får en....när man var LITEN och fick en julklapp som inte fungerade och var tvungen att vänta ända till mellandagarna för att byta julklappen. Eller (ja, man får inte börja en mening med "eller" men det gör jag ändå) när man beställer klipptid och man vill ju helst ha en tid samma dag, men det visar sig att de inte har tid förens tidigast om 2 veckor. Ja, ni fattar...
"Maaaammaa..."
vad du är duktig!! undrar var du har fått det ifrån:) kramar
2008-jan-17 @ 17:54"
Jag spricker av nyfikenhet, vem har skrivit det här? Kan för mitt liv inte klura ut det.
Inatt ska det blir storm :) Då kanske ni tycker att det ska jag inte vara så glad för. Men det är jag ändå, för det betyder att om det fortfarande är storm i morgonbitti/förmiddag så kan man fånga massa grymma bilder :D
Sen är det visserligen inte jättekul att ta med lille Rocky ut i blåsten, han kan ju nästan blåsa bort. Det kanske är han som är "trombonen" eller vad var det det hette Sofia??
åh, nu kom jag på, kan det kanske vara Farfar som skrivit? :D
Pappa och jag har varit i Göteborg idag på förmiddagen och lämnat en tv till hanna. dvs burit en 40kg (!!!?) tv (ja, nu pratar vi om stenåldersvarianten, inte platt-tv) upp för trevåningar eftersom Hanna nu har bestämmt sig för att bosätta sig i ett hyreshus utan hiss.
På hemvägen tog vi en tur förbi Scandinavianphoto och pappa inhandlade sin efterlängtade kamera. Jag fick gå därifrån besviken då de inte hade kameraväskan, som jag spanat på så länge, i lager. Det var ungefär som när man får en....när man var LITEN och fick en julklapp som inte fungerade och var tvungen att vänta ända till mellandagarna för att byta julklappen. Eller (ja, man får inte börja en mening med "eller" men det gör jag ändå) när man beställer klipptid och man vill ju helst ha en tid samma dag, men det visar sig att de inte har tid förens tidigast om 2 veckor. Ja, ni fattar...
"Maaaammaa..."
"nu kan jag allting...
...utom att hänga i knävecken"
Elin har virkat :)
Elin har virkat :)
Vaknade på fel fot...
...eller hur är det man brukar säga?
Aaaahhhhh, ibland vill man bara inte gå upp och idag var verkligen en sådan dag. Men det var jag ju tvungen att göra, jag skulle ju jobba och Rocky vill gå ut och gå...eller nja, lukta (ni ska bara veta vad mkt det finns att lukta på). Så det var ju bara att släpa sig upp, sticka iväg en sväng till vallarna och kasta lite pinne.
Vi hade ju hoppats på mkt kunder på jobbet idag och det blev det också, lite svårt att klara alla själv bara, men det löste sig ganska bra. Folket kände väl att de var en bra fynddag idag då.
Väl hemma igen var det dax för nästa uppgift. Jag och pappa (och rocky) åkte till stugan för att hämta det sista av deras grejer. Det blev två vändor och sedan hem för att äta mat. Hjalmar hade lagat skinksnitzel, ris och sås. Mmm, gott. Sedan en sväng med rocky i fina falkenberg. Det är faktiskt väldigt fint på kvällarna, jag och pappa gick längs Ätran och bort till tågbron, där ifrån ser man över till tullbron, grand och gamla stan'. Ibland blir man för insnöad på sitt egna lilla "område" så man glömmer bort att se sig om. Falkenberg har faktiskt många fina byggnader om man tar sig utanför innercentrum och särskillt nu när det är så mkt lampor och ljusspel överallt.
Imorgon ska jag verkligen försöka sova lite, jag har varit så trött denna veckan. Jag som brukar vara en morgonpigg människa som alltid går upp tidigt och tar vara på dagen. Nej usch, nu orkar jag knappt gå upp på mornarna :( Jag missar ju jättemkt.
Idag har jag kommit till ännu en insikt, men den behåller jag för mig själv tills...ja, tills jag känner för att berätta det.
Ingen bild idag för jag sitter på Hjalmars dator.
Aaaahhhhh, ibland vill man bara inte gå upp och idag var verkligen en sådan dag. Men det var jag ju tvungen att göra, jag skulle ju jobba och Rocky vill gå ut och gå...eller nja, lukta (ni ska bara veta vad mkt det finns att lukta på). Så det var ju bara att släpa sig upp, sticka iväg en sväng till vallarna och kasta lite pinne.
Vi hade ju hoppats på mkt kunder på jobbet idag och det blev det också, lite svårt att klara alla själv bara, men det löste sig ganska bra. Folket kände väl att de var en bra fynddag idag då.
Väl hemma igen var det dax för nästa uppgift. Jag och pappa (och rocky) åkte till stugan för att hämta det sista av deras grejer. Det blev två vändor och sedan hem för att äta mat. Hjalmar hade lagat skinksnitzel, ris och sås. Mmm, gott. Sedan en sväng med rocky i fina falkenberg. Det är faktiskt väldigt fint på kvällarna, jag och pappa gick längs Ätran och bort till tågbron, där ifrån ser man över till tullbron, grand och gamla stan'. Ibland blir man för insnöad på sitt egna lilla "område" så man glömmer bort att se sig om. Falkenberg har faktiskt många fina byggnader om man tar sig utanför innercentrum och särskillt nu när det är så mkt lampor och ljusspel överallt.
Imorgon ska jag verkligen försöka sova lite, jag har varit så trött denna veckan. Jag som brukar vara en morgonpigg människa som alltid går upp tidigt och tar vara på dagen. Nej usch, nu orkar jag knappt gå upp på mornarna :( Jag missar ju jättemkt.
Idag har jag kommit till ännu en insikt, men den behåller jag för mig själv tills...ja, tills jag känner för att berätta det.
Ingen bild idag för jag sitter på Hjalmars dator.
Vattenpölsprominad
Hade sett fram emot en mysig vinterpromenad i snön idag, men icke. När jag gläntade på rullgardinen imorse så såg jag regndroppar på grenarna, inget gott tecken. Mamma ringde och väckte mig, fråga om jag skulle komma bort till pappas (f.d) stuga. Ja, sa jag och drog på mig långkalsonger under jeansen och kängor istället för sneakers. På med regntäcket på Rocky-raket och ut i...ja, slasket.
Vi traskade på, övade att gå i koppel utan att dra. Oj, så bra det gick, måste vara nya halsbandet. När vi väl, efter 40 minuters plaskande i slasket, kom fram till den andra stugan så hade de andra redan gett sig av. Det var inte mkt mer att göra än att plaska/traska hem igen.
Men som man säger; det finns ju inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Så det är nog dax att byta kängor nu eftersom strumporna vart blöta när vi kom hem igen.
Körde istället in till pappa i stan och åt "frukost" (kl 12), Blåbärspaj och kaffe :) inte dåligt alls.
Hjalmar försökte mäta sig med Rocky, det gick ju sådär bra, men de såg ut att ha kul.
Vi traskade på, övade att gå i koppel utan att dra. Oj, så bra det gick, måste vara nya halsbandet. När vi väl, efter 40 minuters plaskande i slasket, kom fram till den andra stugan så hade de andra redan gett sig av. Det var inte mkt mer att göra än att plaska/traska hem igen.
Men som man säger; det finns ju inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Så det är nog dax att byta kängor nu eftersom strumporna vart blöta när vi kom hem igen.
Körde istället in till pappa i stan och åt "frukost" (kl 12), Blåbärspaj och kaffe :) inte dåligt alls.
Hjalmar försökte mäta sig med Rocky, det gick ju sådär bra, men de såg ut att ha kul.
Gbg
En liten utflykt på egen hand, det är inte varje dag man gör det. Sitter på stationen i fbg men mp3n i öronen och kameran tryggt över axeln. Dagens destination är My Dog-utställningen. Glömde mössan dock, så det får väl bli ett besök på t12 också. Hoppas på att få se fina och väldresserade hundar i klass med min lilla lurv som jag lämnade hemma i stugan. Han får gå på promenad med mamma idag.
