Bury Farm, one day event

Da var det avklarat. En heldag pa Bury Farm Equestrian center, med dressyr test, banhoppning och terranghoppning.
Jag var valdigt nervos, vad som helst kunde ju handa, allt kunde ga fel! Men det gick ganska bra till slut. Nar jag val var inne och red mitt dressyrtest hann jag till och med andas. Banhoppningen var inte lika nervost, jag visste ju att Kato kunde det och visst gjorde han det! En liten miss fran min sida och jag hamnade i bakvikt, en tappad stigbygel, men jag tror inte ens att det syns. Banhoppningen ser ni nar ni klickar pa denna lanken:
http://www.youtube.com/watch?v=y7ttLdMoDw0
Dressyrtestet kan ni se om ni klickar har: http://www.youtube.com/watch?v=PeiYip6L0VQ
Nar det efter 4,5 timmars tavling och 7 timmars tavlingsdag var dax for mitt terrangprov var vi ganska trotta. Jag var nog mest trott av nerver, Kato tyckte att det var kul, men att kaka gras hemma i hagen var nog battre.
Men vi kom igen, nu var det ju lite tempo som gallde. Men, nu hade vi inte tillrackligt med tempo kvar i oss och slutade tyvarr med 17.1 tidsfel, dvs 17.1 sekunder for langsamt.
MEN, kul hade jag och jag kan nastan inte vanta tills jag far gora det igen, forhoppningsvis lite storre hinder nasta gang.
Vill ni anda se mig och Kato puttra ivag over angarna sa klicka har: http://www.youtube.com/watch?v=o_0cH4LSa-I
och har: http://www.youtube.com/watch?v=fbrUpZNjHPk

Man maste unna sig nagot ibland..

..sags det. Sa jag har unnat mig en ny laptop, den forra var nog minst 5 ar gammal.
Det blev en HP G62 107

    

Det har i alla fall en lite udda strukturyta, hoppan man kan se det litegrann.

Denna kommande veckan laddar jag infor tavling. Jag ar anmald till en falttavlan nasta lordag. Ett ganska enkelt dressyrprogram, hoppning 90-100cm och en runda i terrangen. Inget stort, men for mig som inte tavlat pa lange ar det faktiskt lite nervost. Idag ovade vi pa framatdrivningen, imorgon ska vi ova dressyrprogrammet. Mandag blir det gymnastikhoppning, tisdag uteritt, onsdag terrangtraning, torsdag vila, fredag hoppar vi bana och lordag galler det :). Tur att jag har en sadan rutinerad hast! Kato (som du kan se har:http://callemedse.blogg.se/2010/may/hastar-en-sjalvklarhet.html) ar en av mina "jobb" hastar och han ar minst 16 ar gammal och kan sina grejer. Han har dock bara tavlat banhoppning, sa vi far se hur det gar, spannande!
Alla tillrop och pahejningar ar valdigt valkomna.


"May" 2010





Jag är förundrad över hur trött man blir efter en bilsemester i Europa. En bilsemester som skulle varit en vecka men som drog över och blev två. England - Frankrike - Belgien - Tyskland - Danmark - Sverige - Danmark - Tyskland - Holland - Belgien - Frankrike - England.
Många timmar i bilen blev det, många hästar synade och många vänner påhälsade. Av någon anledning börjar jag här med hemresan, utresan måste vänta till nästa gång.
Vi började hemresan måndagen  31 maj, båtresa över till Danmark. Där bar det av mot ett litet ställe öster om Frederikshavn och det första stoppet för häst-inköps-resan. Rasmus är en bekant till mestadels Richard och han hade två väldigt fina hästar att visa. Här provade vi hästar för en Englands bekants räkning. Efter många, många mobilsamtal hade Rasmus två (kanske tre) andra ställen för oss att se, så vi gav oss av igen och den här gången till ett ställe utanför Skanderborg. Hästarna blev sedda och vi passade även på att besöka en till bekant där vi tillbringade natten.
Nästa dag, ja...det fortsätter likadant. Två hästar sedda och sedan en tripp ännu längre söder ut. Det gäller ju att använda alla sina kontakter. Så jag rotade i telefonlistan och hittade numret till min fd chef, Claudia, i Tyskland. Å, ja visst, hon hade också ett ställe att skicka oss till. Natten spenderades hos Richard's fd chef i Echweiler.
Claudia's kontakt var väldigt lyckad och efter en hel dags affärsuppgörelser, på tyska, hade vi en inköpt häst! Jag är stolt över både min knackiga tyska och mina obefintliga hästaffärs-kunskaper.

Nu kunde vi med lite lättnad njuta av våra sista dagar av semester. Vi körde in i Belgien och stannade till i Monteanue, där våran vän Claire jobbar på en stor ranch. När jag säger stor, menar jag STOR. Med 250 hästar + föl och 150 hektar, kan man nog kallade den stor.



Claire har även fått möjligheten att flytta med sin egna häst dit.



Jag knäppte ca 500 bilder på fölen och stona i hagen. Men ni ska inte tro att det var nog. Nej, för när vi väl kom hem till England igen, vad väntade på oss hemma i hagen då och inte....ett föl.
Dottie hade äntligen fölat! och vilket föl!
Får jag presentera ännu en ny familjemedlem, Forge "Come What May":







RSS 2.0