Under ytan

Det där med att minnas, det är svårt. Man vill inte minnas allt, eller vill man det? Jag vill inte minnas allt som gjorde så ont, allt som var så mörkt. Men samtidigt är det ju en del av mitt liv, en del av mig, en byggsten. Självklart vill jag minnas allt det ljusa och det gör jag, inte allt, men ibland kan jag plocka fram stunderna. Saker som får mig att le, att skratta och saker som jag blir så glad över att jag bara inte kan sluta le och måste ta ett djupt andetag för att inte skrika.
Så finns de mörka stunderna, de minns jag även om jag inte ber om det. De stunderna jag helst bara ville blunda och försvinna, stunderna jag ryser av att minnas. Jag visste inte att de var så mörka då, jag var alldeles för upptagen med att försöka hitta något att hålla fast vid. Det gör jag fortfarande, men jag famlar inte i samma dimma som jag gjorde för.

Jag ville göra snöflingor på min arm.
Men folk tycker inte att jag ska göra det. Tänk om du någongång vill ta bort dina ärr, sa de, då går det inte om du har snöflingor på armarna.
Men vill jag ta bort mina ärr? Jag vill inte göra snöflingor för att dölja, jag vill göra dem för att de är vackra, för att de är unika. (och för att jag tycker om tatueringar). Det var längesedan någon frågade mig om mina armar, de börjar kanske blekna. Jag tänker aldrig på dem mer, de finns bara där, jag minns inte hur mina armar såg ut innan. Det vore skönt att ha släta armar, som "vanligt" folk, men åter igen, det som är gjort är gjort. Vi har olika sätt att uttrycka, avreagera oss på och tråkigt nog var detta mitt.

Idag när jag kom till jobbet sken jag som en sol, jag hade så mycket att berätta för Sofia. Hon är så bra. Man kan komma till jobbet och vara på skithumör, så kan man säga det till henne och hon frågar oftast vad som hänt men sedan är det över. Det går verkligen inte att vara på dåligt humör runt Sofia hon säger så knasiga saker.

Jag har anmält mig, ja och Rocky såklart, till kurs nu. Grundkurs i jakthundens lydnad. Så nu ska vi lära oss att gå i lina, komma när Matte ropar , vara bland andra hundar utan att leka och spåra korv. Jag har STORA förväntningar på både mig och Rocky, det ska bli jättekul.
På torsdag är det dock dax, dax att sätta stopp för Rockys fortplantning. Det blir inga små Rockisar, har jag bestämt.





AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

(var bara tvungen att skrika lite)

Kommentarer
Postat av: Anonym

Nu är det uppdaterat o dessutom länkat till dig! Fast om du inte vill att det ska vara det så kan jag ta bort det. :) .y

2008-01-21 @ 23:54:39
URL: http://illewais.wordpress.com
Postat av: Hanna

Stackars lilla Rockisen, ska han lära sig lyda!? Hur ska detta gå, komma utan att man ropar "skinka". Ja du, vi får allt se hur detta går. Har du berättat vad som händer på torsdag?

2008-01-22 @ 16:03:27
URL: http://tanthanna.blogg.se
Postat av: Anonym

Du är rolig. :)
Btw, skulle inte vi ses ikväll?

2008-01-22 @ 19:15:19
URL: http://illewais.wordpress.com
Postat av: Pappa Calle

På torsdag kommer jag hem och då kan jag klappa lite på Rocky. Jag mins när Linus kvicknade till efter sin bedövning. Det var en seg och svajjig katt!
Minnen är av olika sort men det dom minner oss om är det som gjort oss till det vi är idag. Du är fantastisk på ditt sätt!

2008-01-22 @ 23:03:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0