missearlymorning

Igar var jag ute med tjejerna. Inget planerat, jag skulle egentligen ga ut och dricka ett glas vin med Charlotte, men sa stotte vi pa Sarah, Emma, Mayes och Mel. Vad som skulle varit en lung och sansad kvall blev allt annat. Galet.

Som tur ar fick jag ledigt idag.

Kirstie foll av Jamie i mandags. Vi satt och skolade pa utebanan och Jamie ville inte galoppera pa hogervolten. Den dar grinden han haft som utvag de andra volterna var plotsligen stangd. Men det vet vi ju att det ar ju inget hinder (haha) for Jamie, sa istallet for att springa genom, hoppar han over.

Det var inte Kirstie med pa och seglade som en papperssvala genom luften for att landa pa en stenhard stallplan. Panik. Allt de man lart sig att man ska gora i sadana sittuationer var som bortblast. Det enda jag kunde gora var att saga at henne att ligga stilla.

Efter ett sjukhusbesok lite senare pa kvallen visade det sig att hon var bara blaslagen. VILKEN TUR! De sa forst att hon hade brutit en ryggkota, men det visade sig vara en gammal skada.

En vecka med valdigt mkt jobb har det varit.

Det var nog darfor jag var sa hungrig nar jag kom hem inatt vid 3, att jag var tvungen att ata pasta carbonaran. Sakerligen ar det ocksa darfor vi hade frukost i sangen och anledningen till att jag nu kakat nastan en hel pase maltesers...eller?