missearlymorning

Nästa gång jag flyger till Sverige ska jag flyga fint flyg igen, så himla mycket enklare! Jag är ju nervös så att det räcker ändå!

 

Hur som helst, eftersom jag nu hade alldeles för mycket pengar på bankkontot var det ju lika bra att göra av med dem på en gång och eftersom jag bara packat TVÅ par spring/trail skor så slog jag till på ett par nya. 

Semestern började därmed med en löptur utmed stranden och Ätran. Härligt!

 

Jag har funderat mycket på en sak sedan jag började gymma och löpträna strukturerat igen. Eftersom jag inte har min egna häst längre blir det inte att jag rider varje dag. Visst är det stalljobb varje dag och ibland slutar jag på 3 el 4 hästar att rida, men inte som förrut när det var minst 3 VARJE dag. I alla fall, så kör jag ju 2-3 styrkepass varje vecka och 3 pass löpning (intervaller, snabbdistans långdistans) vilket är helt ok att hinna med för tillfället. När jag började för 5 veckor sedan blev jag mätt med måttband, vägd och testad i fettprocentsmätaren. 

Jag var väl ganska lean när jag började men känner väl som många andra att jag ville bli fastare, lite mer fit.Grejen är att nu börjar favorit jeansen sitta vääääldigt tajt. Vad hände? De ska väl bara glida på som de borde när jag tränar som jag gör. Frågar är, var det ridningen som höll mig smalARE? I så famisär ju det en höjdarträningsmetod för dem som vill gå ner i vikt ( och få på sig mina favoritjeans (snyft)).

 

Detta kan bli en väldigt dyr semester om jag nu måste hitta nya favoritjeans också...

 

Nästa gång jag flyger till Sverige ska jag flyga fint flyg igen, så himla mycket enklare! Jag är ju nervös så att det räcker ändå!

 

Hur som helst, eftersom jag nu hade alldeles för mycket pengar på bankkontot var det ju lika bra att göra av med dem på en gång och eftersom jag bara packat TVÅ par spring/trail skor så slog jag till på ett par nya. 

Semestern började därmed med en löptur utmed stranden och Ätran. Härligt!

 

Jag har funderat mycket på en sak sedan jag började grymmasocker löpträna strukturerat igen. Eftersom jag inte har min egna häst längre blir det inte att jag rider varje dag. Visst är det stalljobb varje dag och ibland slutar jag på 3 el 4 hästar att rida, men inte som förrut när det var minst 3 VARJE dag. I alla fall, så kör jag ju 2-3 styrkepass varje vecka och 3 pass löpning (intervaller, snabbdistans långdistans) vilket är helt ok att hinna med för tillfället. När jag började för 5 veckor sedan blev jag mätt med måttband, vägd och testad i fettprocentsmätaren. 

Jag var väl ganska lean när jag började men känner väl som många andra att jag ville bli fastare, lite mer fit.Grejen är att nu börjar favorit jeansen sitta vääääldigt tajt. Vad hände? De ska väl bara glida på som de borde när jag tränar som jag gör. Frågar är, var det ridningen som höll mig smalARE? I så famisär ju det en höjdarträningsmetod för dem som vill gå ner i vikt ( och få på sig mina favoritjeans (snyft)).

 

Detta kan bli en väldigt dyr semester om jag nu måste hitta nya favoritjeans också...

 

Ja, jag vet, det är jäääättelänge sedan jag skrev. Jag har inte orkat, velat eller haft lust till att skriva helt enkelt.

Mycke har hänt.

- jag har flyttat

- jag klarar mig själv nu (även om jag glömmer bort både besiktning och skratt på bilen)

- jag är ensamstående med Rocky (eller han med mig...)

 

Jag funderar dock precis lika mycket över vad jag nu ska ta mig till med mitt liv. Fast just nu kör jag dag för dag, ibland kanske vecka för vecka.

Tränar gör jag i allafall och igår hade jag för första gången en session med en personlig tränare. Det var skönt! Att själv slippa fundera på hur mycket merjag orkadeav uppvärmnings intervallerna, eller vikt setten, för det hade jag ingen aning om. Bara att köra på. Han körde nog lite extra hårt med mig eftersom jag på planeringen sa att jag gillar biscuits. Det är ju visserligen sant, men jag gillar ju sallad och tonfisk också. 

Nu har jag två 10km lopp att planera in också. Första i oktober. Helt plötsligts så blev det faktiskt allvar med träningen och nu MÅSTE jag tmig tid. Eftersom Rocky inte får bli bortglömd så måste hans tid också planeras och helt plötsligt har jag lite struktur i vardagen.

 

Mån: Kirsties stall, Tiggar + Prada, gym + löpintervaller, Rocky

Tis: Ledig från jobb, Tiggar, promenad med Rocky, Box på gymmet

Ons: Kirsties stall, Tiggar + Prada, löpning 50 min, agility med Rocky

Tors: Kirsties stall, Tiggar, Rocky, box på gym

Fre: Kirsties stall, Rocky, gym

Lör: Kirsties stall, Tiggar, Rocky, löpning 30 min

Sön: Ledig från jobb, Rocky, terräng med Tiggar

 

Ser mycket ut, men tänk på tiden emellan när jag sitter på soffan och smaskar i mig mat och snart har jag semester! Då blir det inga hästar så långt ögat når (eller armen, lite grann).

 

 

Forsta stoppet dag tva var defenitivt Glommens strand. Tva hundar som suttit i bilen, bilen pa baten och bilen igen, var overlyckliga over en stackars fotboll vi fann.

Frusna och blota hundar, kalla fingrar och sonderblast frisyr, vi begav oss till Stahlboms for en fika med en kar van. Nar vi sedan gjort allt man ska gora nar man ar hos pappa i Falkenberg (forutom att kopa losviktsgodis pa Hemmakvall) kande vi oss redo for en riktig Jul hos mamma.

Det var saaaaaaaaaaaaaaaaaa skont att komma till Karr igen. Julpynta, promanader i skogen och MIN mamma.

Hjalmar och pappa kom sasmaningom, med gitarren saklart.

Det kan nog ha varit den och hans nya iPhone 4s som klarade Hjalmar genom tre dagar i skogen. Eller var det syskonkarlek?

Som tur var traffade vi inte pa nagra algar i skogen pa varan julaftonspromenad, men detta var nog inte langt ifran..

Har precis kommit in ifran stallet, dag tva efter semestern. Rocky verkar lika trott som mig, men det kan bero pa en harlig landpromenad pa "Shot Over" i formiddags. Sitter i min lilla lagenhet, julgranskulor och glittrande stjarnor hanger fortfarande runt omkring mig (lite till mamma). Jag och Rocky. Det ar valdigt lugnt och skont och det behover man ju ibland. Komma tillbaka till jobbet var ocksa ganska skont. Nya krafter men nya mal. Nu ska jag banne mig ta tag i den dara Matematik B och Biologi B'n, sa att jag kan soka utbildningen jag vill gora: djursjukvardare. Matteboken kom ju med fran mamma sa det ska val inte bli sa himla svart.

Fler nya mal ar att trana mer med Rocky, gjorde vi ju idag...det gick val sadar men han kom ju tillbaka, smasmaning om. Man ska alltid tanka positivt, det har jag lart mig. Det ar ocksa det jag lar ut till mina elever nar jag haller lektioner. Att aven om det inte kanns sadar pa topp som det kanske gjorde forra veckan sa maste man utga fran vad man har for dagen och gora det basta av situationen.

Jag ar nog ingen tavlingsmanniska, jag ar alldeles for pedagogisk. Det kan ta lang tid for mig att jobba mig fram till malen med hastarna, men varfor har har jag inget talamod med mig sjalv?

Usch, ont i magen har jag idag ocksa. Vad ar det jag har atit den har gangen? Kanske var de dar sma choklad grejorna jag at istallet for den uteblivna frukosten...och lunchen. FY! Ett till nyars krafttag?

Borjade redigera lite bilder och hade till slut 28st och det var inte ens fram till dagslaget!

Okej, sa..

..vi var ute och akte tag i Somerset. Vi fick i julklapp, av Hanna, forra aret, en angloks upplevelse. Jag, Richard, Rocky, Billy, allihopa, vi korde i 2 timmar, for att aka tag i 25 minuter. Jag onskar att det hade varit langre for det var hur mysigt som helst. Helt underbar dagsutflykt. Det ar ju synd att man maste ha sa manga ursakter for dem. Det ar ju de som haller mig igang tills nasta utflykt.

Jag tror att hundarna tyckte att det var lika mysigt som oss.

Sedan har det varit jobb, jobb, jobb, jobb och jobb. Fram tills varan nasta minisemester :)

Vi akte till The Lake District torsdag till sondag. Det var helt underbart och jag brydde mig inte det minsta om att det regnade 2 utav dagarna. Det var nastan alltid uppehall medan vi vandrade.

Vi borjade lite latt pa fredagen med en rundtur och en liten latt tur pa 4.5 timme.

Ganska snabbt insag vi vem den sanna kartlasaren var och det var inte Richard. Pa nagot underligt satt har jag enklare for att lasa en karta over berg och dalar an vad jag har att folja en TomTom.

Vi korde over Handknot och Wrynose pass. Laskigt i dagsljus och med hjartat i halsgropen i morker!!! Men vilken upplevelse och lite av en adrenalinkick. Sa skont att uppleva nagonting nytt och gora nagot "non horsey".

Dag tva var jag trott och vi bestamde oss for att inte gora nagon langre tur via fot. Sa vi akte runt till halften av alla de sjoar som ligger in emellan fjallen. Kopte picknick och bestamde oss for en kulle/utsiktsplats dar vi ville avnjuta den. Sa vi traskade och traskade och ...det var ganska langt. Det ser ju inte sa langt ut pa kartan och vi hade ju inte raknat med att det skulle vara sa brant. tog oss 3 timmar fram och tillbaka. Men fint var det.

Sista dagen ville Richard ga upp till Striding Edge. Nu kom vi inte sa langt med 700 meter hogt kom vi. Det kansdes och till och med Rocky blev lite trott, tur att vi hade skinka med oss. Men vilken utsikt!

En helt underbar semester och jag ska defenitivt aka tillbaka. Scrambled eggs, te och toast serverat varje morgon :)

Nu ska jag ga och lagga mig. Vi har frost pa mornarna nu, men idag har det varit lite mildare och valdigt vindigt. Kanske far vi till och med sno imorgon!?! Inte langt nu, vinterjackan....vinterjackorna ar redan framme, tillsammans med mina femtio elva mossor.

Tills vidare :)

Dar mottes vi av tva brandbilar och en massa brandman i full fart att slacka vad som en gang varit varan halmlada.

I ladan forvaras aven traktor, fyrhjuling, och en hastlastbil, men de hade de lyckats radda ut.

Det var nar Melanie skulle hacka halm, till att lagga i boxarna, som hon upptackte att halmhackaren borjade ryka. Sen tog det mindre an 5 minuter innan allt var okontrolerbart. Halmhackaren ser ni pa sista bilden, maskinen bredvid hosilage balen.

Nu hade vi vinden pa var sida och det blaste ivag fran holadan, stallet och varat hus. Det kunde varit mycket varre, men vi fick en smarre chock.

8 timmar tog det att fa allting slackt. Det var tvugna att satta flaktar mot elden for att allt skulle brinna fortare. De kunde inte lamna det eftersom risken att det fortfarande brann inuti halmbalarna var for stor och de kunde fatta eld igen. 60 stora 500kg's balar blev vi av med, 2 sektioner av ladan, virke for de nya stallarna, 2 forvarings kontainrar....och min cykel.

Hoppade Alliance i forrgar genom en serie: travbom - kryss - 2 sprang - racke - 1 sprang - oxer. I slutet var vi uppe pa 1.30, HJALP vad han hoppar. Men gick riktigt bra, jag flog ju inte av den har gangen i alla fall! Igar longerade jag bara och idag har vi drassyrlektion. Man kan ju inte tro att han ar sin alder den gamle mannen, 15 ar UNG.

Har haft tid till kameran pa sistonde ocksa (fraga min inte hur), Billy fick vara modell:

Igar sag vi en film som hette "In to the wild", en film baserad pa en verklig historia om en ung kille som lamnar  ett vardagligt liv for ett liv pa resande fot. Han skanker bort allt han har till valgorenhet och ger sig ut pa sin livs resa till Alaska, vildmarken.

Idag sag vi en film som heter "127 hours". Aven den baserad pa en veklig historia om ganska aventyrlig kille som hamnar i knipa, i ett skruvstad kan man saga.

Dessa tva filmer satter livet i ett helt annat perspektiv och jag sa genast att jag aldrig skulle utsatta mig for nagot farligt mer i hel mitt liv.

...men, sen sa jag inte mer for jag tankte genast pa att jag faktiskt blev avkastad idag.

JAKLA HASTAR!

Jag minns hur vi stod och vantade pa att pappa skulle ta sig igenom sakerhetskontrollerna pa Heathrow och hur jag nastan fick nacksparr av att kolla till hoger, sedan till vanster och sedan till hoger igen, for att inte missa honom nagonstans. Jag minns hur hjartat skuttade till lite och hur glad jag blev nar vi antligen sag honom.

Jag minns hur galet glad Rocky blev nar vi klev in i bilen for att kora hem. OJ! Han hade ocksa saknat pappa.

Jag minns utflykter, hur vi korde vilse i Oxford, pussel, fotograferande (sa klart!), diskuterande, promenerande och ett himla massa godisatande :)

Sedan kom Hjalmar!! Det ar nastan lojlig hur glad jag blev. SAAAA, mycket har jag saknat min lillebror och han har nog saknat mig lite ocksa (antagligen inte lika mycket som mig..). Han hjalpte oss i stallet...eller gjorde han det? Vi klattrade i trad (hhtp://www.goape.co.uk) och det var himla kul. Vi turistade i Oxford och gick pa jakt efter klanning..till mig. Rocky fick sina sovmornar och bus.

Sedan akte de hem...och det blev vardag. Inte lika roligt kanske men ett maste.

Fast vardag ger ju ocksa mycket intressant, som en uppgradering i jobb till exempel :) Nu har jag heltidsjobb. Alliance gar som en klocka, jag kopte nya springskor idag och Rocky forsokte inte ata en endaste kyckling igar! Hur bra som helst.

Tills vidare far ni halla tillgodo med lite bilder..

Det ar otroligt hur en stad som man trodde kande till blir spannade pa nytt nar man ar "turist". Vi gick genom Haga, akte hjulet, sag ett piratskepp, at lunch pa ...bodarna, letade efter ballonger och serpentiner i nastan varenda butik i Nordstan och kopte klanningar. Vi at kladdkaka, drack hallonsaft, at popcorn, dansade pa Hard Rock cafe och traffade Hannas nya pojkvan!

Allt var hur bra som helst...tills vi skulle aka hem, men det ar en annan histora.

Sarah, Emma, Hanna och Sarah

Varan forsta 1.15! Hade tva bommar ner men det gick fort for Alliance ville hem...

Foto: Jan Bebb

Foto: Jan Bebb

Duns, sa det, for marken var valdans hard! Fick ligga kvar lite pa marken tills allt slutade snurra. Huvudet fick sig en small.

Men hasttjej som jag ar klattrade jag upp pa Alliance igen och gjorde ett nytt forsok, som gick mycket battre, och sedan hoppade vi nagra fler hinder bara for att se till att vi faktiskt kunde.

Mandagen var inte speciellt skoj. Med en spanningshuvudvark som heter duga tog jag mig till jobb nummer 1 och red tva ponnyer, det gick bra. Nar jag kom till jobb nummer 2 och Kato (som har en valdans gung i sitt steg) sa sa hela mitt huvud och min nacke NEEEEEEEJ! ONT! Sa det blev inte sa mkt ridning. Alliance fick vila och jag satte mig i soffan nar jag val kom hem.

Fast hur "sitter" man nar man har varldens blamarke i landryggen? Med manga kuddar ar svaret.

Idag har jag varit ledig och akte med Richard i lastbilen imorse, det var da jag tankte att jag far nog faktiskt ga till lakaren idag. For varje litet gupp var som ett knivhugg i ryggen.

Lakaren sa: Hjarnskakning, ta det lugnt och rontgen sa: Ingen fraktur, mjukdelsskador.  Fast han sa aldrig att jag maste ta det lugnt...

Nar jag kom hem pa eftermiddagen sov jag...lange...

Den har lille kompisen bor i varan tradgard!